Våran kärlekshistoria började som en saga. Iallafall i mina ögon, jag föll pladask och allt som hände hade en mening. Han var mitt allt, centrum i mitt universum! De 2 första åren var underbara, vi delade allt överens om att det vi hade skulle vara för evigt. Det var därför vi var här. Vårt fina barn kom år 2, en liten underbar dotter. Med stora brunaögon och ett stort paket med glädje. Hon är en uppenbarelse, det vackraste man kan se. Pappa har skänkt henne all sin energi och livslust. Nu växer barn nummer 2 under mitt hjärta. Det lilla liv som bestämt skulle hamna i våra armar. Vi väntar, det är inte många dagar kvar nu?!

Varför är vi här idag? Varför står vi nu 100 mil ifrån varann?

Jag är maktlös inför det stora MIn familj. Det finns inget att jag kan erbjuda för att mäta mig mot denna kraft. Tyvärr så har jag själv en väldigt liten men kärleksfull familj. Men i den här stora världen så betyder den inget alls. Orden som sägs ur våra munnar kan inte vara vi ?? Vad menar vi? Vart tog kärleken i varje ögonkast vägen? Beröringen som fick hjärtat att slå frivolter? Jag kände mig som en gudinna vid hand sida, min man var stolt och gav mig all den kärlek jag behövde. Nu när jag behöver alltsom jag kan få den sista tiden i min graviditet. Finns det inget kvar! Värdelös, orkeslös och ensam står jag nu mot världen och väntar på att bli fri från att göra andra illa. Min roll är så liten i det stora spelet att hitta en ersättare blir lätt!

Jag tror inte att kärleken en dag bara tar slut, det är vi som slutar att ta hand om varje ögonblick!

Tro mig jag vet att livet inte alltid är enkelt. Min har varit krokig, så krokig att jag inte ens förstår att jag kört av den vägen och kraschat!

Men nu är det redan klart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag när allt var som mest skit så kom min mamma. Hur trygg blir man inte bara av att mamma är hemma?! Egentligen kom hon för att hjälpa mig förbereda lite inför den lilla bebisen som snart kommer men mest var det balsam för min själ.   Ibland bö...

Jag är urless och trött på mina anställda som inte kommunicerar via ord öga för öga längre. Vet i fan om dom tror att man blivit tankeläsare eller att man ska läsa på deras blogg om deras vilja och önskemål. Tyvärr så vet jag oftast mer än vad de vet...

Jag hoppas jag hittat en plats för mina tankar, där ingen behöver läsa och känna att man är omtalad. Men det jag känner måste få sitt utlopp någonstans.   Vi hade en fin vänskap men det var nog mest på låtsas. Middagar, överraskningar och fina or...

Har njutit av ett besök som min själ och kropp behövde idag. Min kära vän som bor på 25 mils avstånd satt på tåget tidigt imorse. Vilken underbar överraskning. Såg på morgonen att hon skrivit på min wall att hon tänkt komma neråt under dagen. Jag ble...